De människor, som befolkade de norrländska skogslandet och kustområdena under "jägarstenåldern", livnärde sig på jakt, fiske och samlande. Omkring 500 - 1.000 personer bedöms ha befolkat nuvarande Västernorrlands län, och de kan ha fördelat sig på 20-40 jägargrupper eller stammar. På varje boplats kan 20-30 personer ha levt tillsammans.

Varje grupp hade troligen sitt boplatsrevir eller jaktområde inom någon eller några mils radie. Ett "basläger" och flera tillfälliga jaktboplatser. De kan möjligen ha förflyttat sig mellan inland och kust säsongsvis.

Den undersökta boplatsen "Ställverket" återfanns i direkt anslutning till ristningarna vid Nämforsen. Bland de äldsta fynden (ca 3.000 f.Kr.) är två böjda knivar av rödskiffer. Sammanlagt mer än 700 olika hela eller fragmentariska pilspetsar, 750 olika skrapor och sex kilo krukskärvor påträffades. 120.000 avslag och s.k. "kärnor", mest av kvarts. Den största fyndmängden anses vara från perioden 1.500 - 600 f.Kr.

Fynden förvaras på Länsmuseet Västernorrland i Härnösand, men ett särskilt urval visas i Hällbildscentret i Näsåker.

Rå-inget, längre uppströms Nämforsen, undersöktes 1946. Boplatsen hade utifrån ett norrländskt perspektiv ovanligt tjocka kulturlager, och på dess stratigrafi vill forskarna basera en kronologi för den norrländska fångstkulturen.

Från Nämforsen och upp mot Laseleforsen i nordligaste delen av Ådals-Lidens socken är minst åtta boplatslämningar registrerade och mer eller mindre undersökta.
 
Intresset har under de senaste åren riktats mot ett tidigare outforskat område intill Nämforsen, som fått beteckningen Raä 158. Flera populära kurser har arrangerats och arkeologistudenter från Umeå universitet har genomfört fältarbeten på platsen i flera omgångar.
 
"Hur vi än ställer frågorna förblir Nämforsen den centrala punkten för forskningen om Norrlands forntid. På denna enda plats finns både forntidens materiella lämningar och ett omfattande dokument från stenåldersmänniskornas andliga liv. Fornlämningarna vid Nämforsen är vår nyckel till stenålderns värld," framhåller prof.em. Evert Baudou i Umeå.

« Tillbaka